djur-fakta

Senaste inläggen

Av Emma Lindbladh - 19 januari 2011 18:58

Leoparden (Panthera pardus) är ett av de fyra stora kattdjuren av släktet Panthera. Storleken varierar kraftigt, från 1 m till nästan 2 m, vikten mellan 30-70 kg. Honan är normalt mindre än hanen, omkring 2/3 av hanens storlek.

De flesta leoparder är orange-gul färgade med svarta fläckar, men teckningen varierar mycket. Fläckarna är oftast mindre runt och på huvudet, är större och med ett ljusare centrum på kroppen. Förutom vissa skillnader i kroppsbyggnad är de enklaste sättet att skilja en leopard från en jaguar i bild att veta att jaguarens fläckar har ytterligare en svart fläck i det ljusa i varje fläck. Jaguaren har också en kraftigare kroppsbyggnad, mest synlig i det större huvudet. I naturen är det inte så svårt att urskilja en jaguar från en leopard eftersom de bebor skilda kontinenter.

Den svarta pantern, eller panter, är i själva verket en leopard som har två recessiva gener för det svarta fältpigmentet melanin. Det skapar en svart päls där man bara anar fläckarna svagt, till skillnad från de mer vanliga gulfärgade leoparderna. Denna kombination är ovanlig men kallas melanism, och förekommer också bland andra kattdjur.

Namnet leopard är sammanlänkat med den äldre föreställningen om en separat, stor och svart kattart - pantern. Leoparden troddes vara en hybrid mellan lejon och panter, varför den fick ett namn som bestod av en del från vardera - leo och pardus.

Trots sin storlek är detta huvudsakligen nattaktiva rovdjur svårt att studera i det vilda. Den som önskar se leoparder i det fria bör uppsöka någon av de reservat som har starka populationer - Sabi Sand Private Game Reserve i Sydafrika, Yala National Park (Sri Lanka) eller Wilpattu National Park (också Sri Lanka) och även Serengeti i Tanzania (Östafrika) är välkända leopardplatser. Under parningsäsongen brukar honan ge ifrån sig läten som påminner mycket om en grovtandad vedsåg.

  

Ha det bra!

ANNONS
Av Emma Lindbladh - 18 januari 2011 19:48

Det är både söta och roliga djur i bildspelet.

ANNONS
Av Emma Lindbladh - 18 januari 2011 16:33

Kännetecken – karaktäristiska tofsar på öronen

På sommaren är lodjurets päls gulbrun och fläckig, men på vintern är den ljusare mer gråaktig och fläckarna syns inte lika tydligt. Svansen är kort och kraftig, ovanligt kort för att tillhöra ett kattdjur, med en tydlig svart spets. På öronen sitter karaktäristiska svarta tofsar. Utöver tofsarna har även lodjuret ”polisonger” eller skägg i ansiktet. Benen är jämfört med andra kattdjur långa och tassarna stora vilket gör att lodjuret kan ta sig fram tyst och smidigt i snön.

Utbredning

Lodjuret lever i skogsområden, gärna i bergig och brant terräng, i delar av Europa. I Sverige finns de i alla landskap utom på Gotland och Öland. Lodjuret är sedan 1989 Hälsinglands landskapsdjur.

Föda

Lodjuret är ett rovdjur som jagar både större och mindre däggdjur som till exempel rådjur och hare. Mindre bytesdjur äts ofta upp direkt på platsen med enbart lite fjädrar och ben kvar som spår. Om lon fäller ett större bytesdjur som rådjur brukar den vila en stund innan den äter, oftast med bytet inom synhåll. När lon sedan börjar äta väljer den gärna ut de köttigare delarna i låren eller vid bogen och undviker inälvorna. Ett rådjur kan av en lodjursfamilj bestående av hona och två ungar ätas upp på cirka tre dygn. Även ensamma lodjur återvänder gärna till större bytesdjur för att fortsätta äta om de får vara i fred. Däremot äter inte lon äldre kadaver. Jaktinstinkten ligger väldigt djupt hos lodjur vilket gör att den kan fälla nya byten även när den har tillgång till föda. Det har gett lodjuret ett rykte om att vara blodtörstig och glupsk.

Fortplantning och parning

Honan är efter parningen dräktig cirka 70 dagar och föder därefter 2-3 ungar. Vid födseln väger ungarna 300-350 gram. Ungarna stannar hos mamman under 9-10 månader och klarar sig därefter själva. De blir könsmogna efter sitt andra levnadsår och för honor betyder det att de ofta föder sin första kull då.

Hot

Förr i tiden bedrevs klappjakt på lodjur. På 1800-talet sköts nästan alla lodjur i Sverige och att äga en särk av lodjur sågs som en statussymbol. Numera finns det ganska gott om lodjur men det är inte lätt att få syn på dem i det vilda. De är ganska skygga och är mest aktiva nattetid.


Av Emma Lindbladh - 17 januari 2011 19:53

Hej där!

Jag är Emma.


På bloggen skriver jag fakta om djur


T e x Näbbdjur,lokatter och mycket mer!


Ni får gärna bäretta om det är ett djur som just du är sugen på.

Skriv bara som komentar eller fråga något i frågerutan så svarar jag på ett ögon blick.


Ha det så trevligt

//Emma

Presentation


Den kanske heter djur-fakta men anat händer med på inläggena

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Vad tror ni jag tänker på när jag tänker på svart och vitt?
 Zebra?
 Panda?
 Fisk?

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ djur-fakta med Blogkeen
Följ djur-fakta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se